Weeping Willows - The Time Has Come

Für die Weeping Willows schließt sich mit "The Time Has Come" ein Kreis, denn obwohl das schwedische Quartett in den letzten 7 Jahren keine Platte veröffentlicht hat und sich Sänger Magnus Carlson musikalisch in den Richtungen Jazz und Soundtracks ausprobierte, klingen viele Lieder ihres sechsten Albums nach "Broken Promise Land" und "Endless Night", die nicht nur 17 bzw. 15 Jahre zurück liegen, sondern (in meinen Ohren) auch die Highlights der Band darstellen.

Das eröffnende "The World Is Far Away" bietet melancholisch schwelgende Streicher auf, so dass man sich sofort in die Ära von The Walker Brothers und Burt Bacharach versetzt fühlt. Und natürlich kann man bei Carlsons schmachtender Stimme und den verzweifelten Texte über unerwiderte Liebe, Einsamkeit und Herzschmerz in den dramatischen, nostalgischen Songs herrlich mitleiden. Seien es nun "Ghost Of Love", "Too Late For Us" oder auch das etwas flottere "It Takes A Strong Heart To Love".

Überraschendes bieten exemplarisch die folkloristische Ballade "Lovers Never Say Goodbye", denn auf ihr ist als Duettpartnerin Anna Ternheim zu hören, oder auch das jazzige Trompetensolo in "Down On My Knees". 

"The Time Has Come" ist eine tolle Platte, die bereits über Razzia Records als CD und LP veröffentlicht wurde. Die Weeping Willows, in ihrer aktuellen Besetzung aus Magnus Carlson (Gesang), Anders Hernestam (Schlagzeug), Ola Nyström (Gitarre) und Niko Röhlcke (Gitarre, Keyboard) bestehend, werden mit ihren neuen Titeln auch ausgiebig touren - jedoch leider nicht in Deutschland. Man kann wohl nicht alles haben... 

När Magnus Carlson medverkade i Jills Veranda härom veckan tenderade hans talang att skymmas bakom Jill Johnsons, och inte minst den sjungande uteliggaren Doug Seegers, röster. Det var synd. Många tv-tittare missade vilken fantastisk sångröst Carlson är utrustad med. Han kan mycket väl vara den bäste crooner vi har, och någonsin har haft, i det här landet. Det är inget nytt i sig. Det har han visat upp på många skivor och scener tidigare. Så och på Weeping Willows nya album The Time Has Come. Här exponerar Carlson återigen sin guldstrupe i dess absoluta esse. Inte blir det sämre av att skivan fyllts med underbara, vemodiga och bombastiska låtar som alla kunde ha sitt upphov i det stråkförsedda 50- och tidiga 60-talet. Ljudbilden är stor, vacker, ren och skimrande som en romantisk film från det förgångna, där kärleksparet kämpar för att få varandra i en oförstående omvärld. Ibland domineras låtarna av soulkänsla, ibland inslag av country, men oavsett var man tagit inspiration till en viss låt ifrån så bryts inte den röda tråden. När Anna Ternheim gästar i ”Lovers never say goodbye” infinner sig en känsla av förnyelse, men tråden fortsätter stolt att ringla fram till det bitterljuva slutet. Det här är som att slippa vakna ur en dröm man verkligen trivs i och The Time Has Come är en av bandets absolut bästa skivor hittills.
(zero)